2012 Sorelle Schiavi Lambrusco Grasparossa

Jaha, då har man druckit vad som mycket väl skulle kunna vara sommarens vin. Inte ett vin som expertisen skulle kalla ett stort vin (vad det nu betyder). Tvärtom. Ett fullständigt skamlöst okomplicerat vin, en buteljerad lovsång till allt som är kul och livsbejakande. Men också ett vin som gör en simpel måltid på korv o potatis i bersån till en stund att minnas, ett av de där ögonblicken när precis allt känns rätt.

2012 Sorelle Schiavi Lambrusco Grasparossa är blårött i färgen och skummar rejält vid upphällningen. Frisk, vital doft med jordgubbar, hallon och skogsbär. Smakar precis likadant. Massor av bärfrukt, en liten dos behaglig sötma och frisk syra. Inga djupsinnigheter men kul hela vägen.

Vi dricker vinet till korv från Lindgrens, isterband och salsiccia, och en potatissallad på linzer. Mellan tuggorna hinner jag reflektera att mathantverkare numera lyckas ta rejält betalt för rustika prylar medan vinhantverkare som systrarna Schiavi säljer sina grejer för 80 MUK via Carlo Merolli. Enda frågetecknet är varför vinet säljs i lådor om fyra, borde vara tolv.