Cibi&Vini på Bjärhus

Jag har ordnat ett antal vinprovningar på Bjärhus Gårdsbutik under de sneaste tre åren, ibland på egen hand och ibland med någon illuster gäst. Det genomgående temat har ju såklart varit Cibi&Vini -Käk&Mat. Bjärhus rustika och jordnära hållning till mat och matlagning funkar bra till de viner jag gillar. Att bjuda in Fabio Simoncini för att hålla en provning på Bjärhus kändes inte som något större vågspel och det blev en lyckad matchning. Temat var även denna gång kvinnliga vinmakare men vinerna delvis utbytta.

Vi inledde provningen med 2010 Occhipinti SP68 Biancho där Fabio generöst tagit med sig sin sista låda. Jag provade vinet rätt nyligen och konstaterade då att vinet mått väl av lite lagring och ikväll skiner det verkligen. Doften är ny helt ren utan minsta antydan till varse sig disktrasa, gammal traktor eller komög. Istället finns det nu fläder, druvighet och citrusskal. Muskatkaraktären är tydlig och mer än en deltagare förväntar sig ett dessertvin. Smaken är helt torr med frisk syra och tydliga mineraltoner. Urläckert nu men visst hade det varit kul att få reda på vad som hade kunnat hända

2008 Dalzocchio Pinot Nero var med när Fabio besökte Ängelholm i våras. Jag blev förtjust i denna relativt komplexa och strukturerade pinot. Helt fjäskbefriad och stram doft med undervegetation, järn och syrlig frukt i doften. I munnen är vinet slankt, elegant och spänstigt. Frukten är lite nedtonad men finns där i form av röda bär. Frisk syra, fina mineraltoner och lite uttorkande tanniner. Ett vin som inte gjorde så mycket väsen av sig under själva provningen men som klunkades friskt till maten.

2007 Cascina Tavijn Barbera d'Asti Superiore går från klarhet till klarhet och verkar gillas av alla som provar det. Inte särskilt inställsamt utan snarare oförställt gott. Doften kopplar på stora charmen direkt och smaken levererar.

2010 Ca'Orologio Calaoné kom med på provningen mest för att inte helt följa de egna preferenserna. Jag provade 09:an och blev smått förskräckt av den duktigt eksmiskade 15%iga merlot/cabernet/barbera-blandningen. Nya årgången är helt annorlunda. Alkoholen ligger på 14% och jag upplever det som ett mycket mera balanserat vin. Mörkfruktig doft med en del fattoner men också mycket av Colli Euganeis vulkaniska mineraler. Smaken är ungfruktig med rejält hull av mörka bär som packar in tanninerna väl. Frisk syra och lång eftersmak. Något att ha på lut för grillfantasten.

2008 Foradori Granato kan väl kallas för ett av Italiens röda ikonviner. Jag har aldrig blivit helt övertygad av Foradoris röda viner men däremot fallit helt för fennes vita. Ikväll kapitulerar jag helt utan några som helst förbehåll. Det här är skitbra. Doften är lite stallig, jordig och rökig med körsbär och hallon. Smaken är stram, torr och utan inställsamhet. Ung och lite bråkig men med massor av potential.

Istället för att rösta om kvällens vin lät vi deltagarna förse sig själva ur flaskorna till maten. Tanken var att kvällens vin var det som tog slut först. När vi kollade var allt tomt vilket väl får ses som oett slags betyg på nivån.