2003 Bressan Merlot

Italiensk merlot. Från ett riktigt hett år. Hur kul kan det bli ? Hur kul som helst skulle det visa sig. Åtminstone när producenten heter Fulvio Bressan... Med Bressans övriga viner så stämmer ju sällan gängse regler och normer så varför skulle de gälla i fallet merlot ?  Som Frankofilen sa i en kommentar hos Finare Vinare - "Bressan smakar väl mest Bressan"

2003 Merlot har börjat att anta en tegelröd nyans. Doften talar om lång lagring på botti med ett tydligt inslag av målarpyts. Här finns en markant örtighet, lite soya och spår av hallon/körsbär/plommon som smält samman. En riktigt trevlig och ärkeitaliensk sniff.

Och så smakar vinet förstås också. Den ungdomliga bångstyrigheten är bortslipad och vi möter ett vin som befinner sig i en perfekt fas för att drickas. Vinet är sådär självklart gott att det nästan känns fel att försöka dekonstruera upplevelsen. Balansen är perfekt med viss fruktsötma, vitaliserande syror och mjuka men tydligt närvarande tanniner. Lång eftersmak med en kryddig bitterhet i avslutningen.

Och apropå avslutning. Nu blir det ett uppehåll i bloggandet för min del. Semester. Italien. Åter i augusti. Trevlig sommar