3xPirro Varone

Ibland dyker det upp ett vin som påminner en om varför man började blogga och varför bloggen heter som den gör. För ett par månader sedan fick jag en förfrågan från Vinomatik om jag ville prova vinerna från deras nya Apulien-producent Pirro Varone. Jag har blivit lite mer återhållsam med att nappa på dylika erbjudande och tackar oftast nej om det inte känns intressant.

Vinerna från Pirro Varone lät dock lockande. Pirro Varone är en relativt ny producent i Manduria, i hjärtat av primitivo-land som kör ekologiskt och satsar fullt ut på lokala druvor. Namnet har man lånat av en judisk adelsman från trakten som konverterade till katolicismen och använde sin förmögenhet till välgörande ändamål. Pirro Varone har 15 ha vinmarker och man gör ett tiotal olika tappningar. Genomgående en-druveviner och som sagt bara lokala druvor eller åtminstone druvor med stark lokal förankring

2009 Grecale har en spektakulär, djupt guldgul färg. Doften är initialt lite knuten och återhållsam. Med lite luftning så dyker det upp lätt blomstrig parfym. Tittar man djupare iglaset finns det vit persika, kanderade citronskal och mineraler.

Vid första klunken själv munkänslan hela showen. Vinet har hög viskocitet. Det känns fett, mjukt och fyllande. Samtidigt är vinet bentorrt med frisk syra. Smak av gula plommon och de där läckra citronskalen minglar med en lätt bitterhet i finalen. Jag gillar verkligen det här. Ett suveränt munrensande matvin som funkar till det mesta och vore klockrent till en bit grillad tonfisk.

2008 Terre Nere går i en tät mörkröd nyans. Vinet är gjort på 100% negroamaro från 30-åriga stockar. Doften är ren och rak men inte utan nyanser. Frukten i centrum med en kompott på björnbär, hallon och körsbär. Det finns en lätt rökig ton och generöst med kryddor. Smaken gör i samma okomplicerade stil. Härlig bärighet, mycket frisk syra, fin kryddighet och lätta tanniner.

Omdömet från det förra vinet går igen. Ett allroundvin som jag skulle kunna tänka mig att dricka till det mesta. Rustikt och rejält så det förslår.

2008 Pirro Varone Primitivo di Manduria är förstås en druvren primitivo. Min erfarenhet av primitivodruvan är varken särskilt stor eller särskilt god. Jag har gått i väggen av alltför många tre-för-en-hundring-erbjudande. Samtidigt börjar jag ana att det här vinet kommer att vilja utmana mina fördomar. Vinet är mörkrött och mycket tätt i färgen. Doften är stor och mättad med blåbär, mörka körsbär och medicinalörter. Man känner också av att vinet innehåller 15% alkohol.

Smaken är inte så tung som jag befarat. Bärfrukten är i centrum. Det finns en frisk syra som verkligen lyfter och balanserar smaken. God kryddighet och inga tendenser till alkoholgenomslag. Tydliga men väl inpackade tanniner. Ganska trevligt, utan tvekan välgjort med bra balans men ändå ett vin där jag passar ett andra glas. Det blir lite för mycket av det goda.

Grecale och Terre Nere är viner som jag gärna dricker igen. Tyvärr säljs vinerna bara i Stockholmsregionen och då i tre-pack. Grecale kostar 134 kr/flaska, Terre Nere 142 och primitivon närmare 180. De två billigare varianterna känns som bra köp medan jag nog passar på primitivon.