... för en vinskribent som satt sin sista poäng. Sydsvenskan rapporterar att Claes-G Palander har gått ur tiden, bara 61 år gammal.
Palander var Sydis vinskribent i 15 år, från 1990 till 2005. Jag var under den här perioden ingen devot Sydsvenskan-läsare, och inte heller fördjupade jag mig särskilt mycket i vinspalterna. Men när jag råkade på Palanders spalter var det ändå något som fångade mig. Han skrev om vin på ett sätt som jag inte stött på innan, passionerat och mustigt. Fastän jag inte fattade mer än en del av terminologin och jargongen blev jag ofta sugen på att testa vinerna han gillade, och gjorde det säkert också många gånger - de billigare, vill säga. När Palander skrivit upp ett vin kunde man förstås vara säker på att det var väck från alla Malmös Systembolag dagen efter.
När Claes-G Palander lämnade Sydsvenskan flyttade han till Linköping och började skriva om vin för Östgöta-Corren. Räknetrissen har hela tiden försökt få tag på Palanders tabeller - ty han minns dem från Sydistiden som heltäckande och minimalistiskt träffsäkra små mästerverk. Det smög sig dock för det mesta - i papperstidningen publicerades bara några få omdömen och det ledde för långt att prenumerera på Corren för att få tillgång till extratjänsterna på nätet.
Räknetrissen har alltid betraktat det som en brist att Palanders betyg saknats. Han har länge övervägt att maila den egensinnige kritikern och tigga tabellen, men det blev liksom aldrig av. Och nu är det för sent. I excelbladet finns det alltid en kolumn för Palanders betyg, för den händelse att det någon gång skulle gå att få tag i dem. Nu kommer den att förbli tom.
Vad var det i det lyfta glaset? 2005 Feudi di San Gregorio Taurasi. Mörkt som synden. Kärnfullt, tanninrikt, sviskon och körsbär. Gott lite kylskåpssvalt till en bit gammal grana padano på kvällskvisten. Ingen aning vad Palander skulle ha sagt om det - han kanske var mer inne på eleganta prylar - men jag gillar det.
Hej Jörgen!
SvaraRaderaNär jag läste notisen i Sydsvenskan blev jag sorgsen. Palander hade ett enormt inflytande på mig när jag började intressera mig för vin. Detta var 1991/1992 och då ska man beakta att det inte fanns så värst många andra källor att ta del av. Inte för att han var ensam men med tanke på den tidens medieutbud så var Palanders vinrecensioner den för mig mest tillgängliga källan. Jag var säkert inte ensam, för precis som du skriver, var alltid vinerna han skrev upp slut på Bolaget i samma stund som de släpptes. Minns hur folk stod i kö framför de manuellt betjänade diskarna med lapparna i hand, innehållandes Systembolagets artikelnummer för de viner han rekommenderade.
Faktiskt är att det delvis var Palander som fick mig intresserad av Châteauneuf-du-Pape. Han hade en förmåga att göra mig nyfiken. Dessutom var han fenomenal på att hissa härtappade Bordeauxer till skyarna – ofta med rätta.
En del märkliga rekommendationer hann han med och en del uppenbara bottennapp men i det stora hela tycker jag att han var en riktigt god inspiratör. Mot slutet blev det även en aning för mycket jargong och jag tappade delvis intresset för hans åsikter. Kanske berodde detta mer på mig än på honom.
Fint att du uppmärksammade hans bortgång - han förtjänar verkligen detta.
Ha det bra!
Johan
Kommer mest ihåg honom från sången vi sjöng under studieåren i Lund.
SvaraRaderaTvå snoriga konfirmander tog med sig bensin
till Sydsvenskans Claes Palander som skriver om vin
- Håll käft jävla gubbe, nu åker du dit
- för vinet du skrev om, det smakade skit
(Fritt ur dåligt minne)
Det var väl ungefär på den nivån mitt vinintresse låg då. Men jag kommer ihåg jag läste hans recensioner ändå.
@Johan: tack själv för påfyllningen av Claes-G's runa! Vore kul att nån gång gå till arkiven och kolla vad han skrev om där i början av 90-talet.
SvaraRadera@Ulrik: det är väl ett tecken på storhet om något att bli omnämnd i en studentikos fyllevisa!
Hej igen!
SvaraRaderaDet jag gillade mest var att när han skrev om vin han gillade så tog han gärna ut svängarna och beskrev oftast bakgrund och fakta kring distriktet/området. Jag lärde mig en hel del som nybörjare av detta.
I tabellerna var det ofta torra fakta med prisvärdhet som enda indikator men i texten fanns det mycket kul att läsa.
/ Johan
@Johan: ja det är något som verkligen saknas i de allra flesta vinartiklar i gammelmedia - det blir bara betygssättning, ingen fördjupning alls om något vin eller område. Det får man på bloggarna :)
SvaraRaderaJag minns Palanders tabeller för en sak: det fanns en kolumn som hette Drickes, dvs rekommenderat "drickfönster". Här fanns det - om jag alltså minns rätt - kommentarer som Aldrig!, Varför? och Genast och gärna! Även om det inte sa mig så mycket på den tiden, och jag på intet sätt praktiserade lagring av de viner jag köpte, gav det mig en idé om att vissa viner kunde bli bättre om de sparades. Nu har förstås Palanders tidiga frånfälle också blivit en påminnelse om att det inte är bra att spara hur länge som helst.