Côtes-du-Rhône runt hundralappen - ett konsumenttest

Det kom en förfrågan från Åkesson Vin om att testa deras Côtes-du-Rhône Villages på enliterstetra. Recensioner har dykt upp på flera bloggar, bland annat här. Den senaste tiden har även andra, lite "enklare" Rhône-viner fått en del blogg-uppmärksamhet, framför allt kanske Xavier Vignons. Alltså dags för en provning i sann konsumentupplysningsanda.

Sex viner, med det gemensamt att de ligger i prissegmentet 89-99 kronor och finns att tillgå antingen i det ordinarie sortimentet eller i beställningssortimentet. Sex provare, varav ingen är någon expert men alla tar sig an uppgiften med entusiasm. Alla har druckit ansenliga mängder vin tidigare i livet och har olika referensramar. För mig är vinerna öppna, MSÄ känner på förhand till ursprunget. För övriga fyra provare är vinerna blinda. Vi provar tre viner i taget och ger tre poäng till vår favorit, två till nästa och ett poäng till det vi gillar minst.

Heat #1

Vin 1.
Vinet är tätt och blårött i färgen och har en inbjudande och öppen karaktär, såväl i doft som smak. MSÄ tycker det doftar jul, A noterar apelsin i doften medan H tycker att det har omgångens "bästa lukt" och att det doftar moget. M tycker vin 1 har spetsigare doft än 2:an och 3.an. Jag tycker det finns mint i doften, tillsammans med blod och järn, och att det bådar gott.
Fylligt, fruktigt, syrligt och strävt har flera noterat vad gäller smaken - alltså lite av allt, men i slutändan är det ändå frukten som dominerar. Tanninerna ger vissa associationer till fatlagring, men så är inte fallet. M noterar lite läder, A tycker det är rundare än övriga i heatet. "Riktigt rödvin", menar H och det är bara att hålla med.
Det är ett vin som är lätt att gilla och omdömena kan kokas ner till att det är omgångens flörtigaste vin (ungt och busigt, tycker M).
MSÄ och H håller det för heatets vinnare.

Under kvällen avhandlar vi många vitt spridda ämnen, bland annat arbetarförfattare. Så om det här vinet vore en arbetarförfattare, vem i så fall? Jan Fridegård eller kanske Harry Martinson. Publikt med en viss kärvhet, en naturromantisk ådra och ett mustigt bildspråk. Jordnära och rustikt men ändå fantasifullt. Ja, redan här börjar vi som synes dra iväg med våghalsiga och kanske inte fullt ut litteraturhistoriskt underbyggda associationer.

2009 Mas Louise. Poäng: 12 Placering i heatet: 2

Övervägande delen grenache (65 %), resten syrah. Producenten är Domaine Duseigneur, en biodynamisk odlare med 70 tunnland mark i appellationerna Lirac och Côtes-du-Rhône Villages Laudun. I Mas Louise ingår - enligt importörens hemsida - druvor från ekologiska granngårdar och man nöjer sig därför med en ekologisk certifiering av det. Kanske är det därför det inte står att finna på Domaine Duseigneurs hemsida. Endast naturlig jäst, jäsningen sker på ståltank, därefter lätt filtrering. Innehåller svavel. Alkoholhalt 14,5 %.

Importör är Arvid Nordquist. Finns i Systembolagets ordinarie sortiment och kostar 89 kronor.

Vin 2.
Även detta vin är tätt blårött i glaset. När jag doftar på det finner jag det köttigare än ettan, intressantare men också mer svårhanterligt. Mycket riktigt blir de inledande omdömena inte så positiva: surt avlopp tycker MSÄ, gammal nucka + socka anser M som även finner det platt och burkigt i smaken. Surare och strävare än vin 1 menar H. "Ett svek", har jag skrivit i mitt block, oklart varför - kanske på tal om att Harry Martinson fick nobelpriset och sedan toppade sig själv genom att, enligt M, begå harakiri med en sax. Vem som svek vem i den tråkiga historien är väl inte helt enkelt att reda ut.
Men vinet är inget svek, däremot bjuder det på en överraskning. Det uppvisar kvällens mest radikala utveckling i glaset. Det var luft det behövde. A noterar efter hand blåbär i smaken och tycker det är "kullrigt", H hittar vinbär. Strävhet, frukt och syra finner en balans här på ett annat sätt än i de övriga två och det är också fylligare.
Det blir A:s, P:s och min vinnare i Heat 1.
Arbetarförfattare? Jag tror P föreslår Moa Martinson, Vilhelm Moberg kan också vara ett alternativ. Här finns en osviklig förmåga att bygga upp en berättelse som blir mer och mer gripande efter hand, kombinerad med en inneboende värme och inkännande humanitet som inte det tuffa skalet kan dölja i längden.

2009 La Tour du Haut Vinsobres. Poäng: 15 Placering i heatet: 1

60% grenache och 40% syrah. Från importörens hemsida: "Terranea är en negoicant i södra Frankrike /.../. Vinet till La Tour de Haut Vinsobres kommer från Cave Coopérative de Saint Maurice sur Eygues som är en vinkooperativ i södra Rhônedalen. Det omfattar 800 hektar vingårdar. /.../ Produktionen omfattar en liten del lantvin, men också AOC-viner med appellationerna Côtes-du-Rhône, Côtes-du-Rhône Villages och Vinsobres. Côtes-du-Rhône är huvudappellationen, men inom området har ett antal kommuner också rätt att använda Villages-beteckningen och några få har även rätt att använda sitt kommunnamn. Vinsobres, som ligger i alla sydligaste delen av Côtes-du-Rhône, fick den rätten så sent som 2005."

La Tour du Haut har inte fatlagrats. Alkoholhalt 14 %. Innehåller svavel. Importör är Vinunic. Finns i Systembolagets ordinarie sortiment och kostar 99 kronor.

Vin 3.
Lite klarare och tunnare rött än de övriga två. Doften är i jämförelse med de andra svår att förnimma, det här är ett vin som inte ger så mycket ifrån sig. "Trist och mild typ", noterar A, men också att det växer med tiden. H tycker att det har snällare och lite blommig smak. Bittert och strävast, tycker MSÄ. I jämförelse med vin 1 och 2 är det här mer tillknäppt, och även om det också utvecklas i glaset blommar det inte ut som tvåan. Någonstans finns här matvänliga syror och tanniner. M hittar en intressant kombination av sammet och plåt i smaken och utnämner vinet till det vuxna vinet i omgången och därmed till sin vinnare.
Det här skulle nog vara Eyvind Johnsson eller Ivar Lo - kargt och vresigt, tålamodsprövande men där det går att hitta åtminstone en flisa bergskristall om man håller ut. Grupp Krilon och Gonatt Jord liksom, tjocka volymer man kanske borde läsa någon gång men det blir aldrig av för Trägudars land, Kap Farväl, Din stund på jorden och Mor gifter sig kommer emellan och sedan har man plötsligt upptäckt Jack Kerouac och då får arbetarförfattarna stå och samla damm allesammans.

2008 Åkesson Domaine de Pauline. Poäng: 9 Placering i heatet: 3

Syrah, mourvèdre och grenache i ej angivna proportioner. Enligt Åkessons hemsida är vinet "hämtat från den familjeägda vingården Domaine de Pauline i byn Cairanne". Här framgår inget om vinifikationen eller processen från vingård till tetra. Jag hittar heller ingen hemsida till Domaine de Pauline, men det verkar av referenserna på nätet vara en habil producent av enklare viner.

Alkoholhalt 13,5 %. Innehåller svavel. Finns i beställningssortimentet och kostar där 99 kronor för en liter.

M blir den som, någon gång under heat 1, klämmer att vinerna kommer från Rhône. Vad som ledde i den riktningen vet jag inte riktigt, kanske att vinerna upplevdes som stramare och strävare än de nya världen-viner som är en av M:s referensramar.

Heat #2.
Vi är eniga om att vinerna i omgång två är snäppet bättre. Det visar sig framför allt i mer balans mellan frukt, syra och strävhet. Det hade varit intressant att testa det vin som kom sist här gentemot första heatets vinnare, men vid det laget hade provningen övergått i ett fritt associerande och drickande som svårligen lät sig tyglas till ordnade former. Innan dess hade vi dock med stor koncentration provat följande tre viner:

Vin 4.
A finner en stark doft och att vinet är "babbligt" i smaken - flirtigt och blommigt. H tycker det finns alkohol i doften, men att det är gott och fruktigt med citrustoner. M beskriver doften som "hövlig", med skal och "terpener". "Skogigt" och "trevligt fruktigt" är andra epitet. Det är något tunnare och lättare jämfört med vin 2 och 3 och hamnar därför - måhända något oförtjänt - lite i skuggan av de andra. MSÄ - som inte är över sig förtjust i den här typen av vin - rankar detta högst i andra omgången. Så gör också jag, efter mycket velande hit och dit. Även om jag saknar struktur och stringens finns här en renhet som tilltalar. Av de provade vinerna ligger detta närmst mina preferenser så som de ter sig just nu. Till slut är det nog doften som avgör - det skogiga, friska draget mitt i all sötfrukt.

Domaine de la Janasse. Poäng: 11 Placering i heatet: 3

50% Grenache, 20% Syrah, 10% Mourvedre, 15% Carignan, 5% Cinasault. Domaine de la Janasse är en välkänd producent, framför allt av Ch9duP men de 137 tunnlanden är spridda även över appellationerna Côtes-du-Rhône, Côtes-du-Rhône-Villages. Man gör också en hel del vin de table. I Côtes-du-Rhône har man 42 tunnland. Enligt producentens faktablad är årsproduktionen av Côtes-du-Rhône 60-80 000 flaskor. Alla druvor kommer, enligt importörens hemsida, från egendomens egna odlingar och lagringen sker på cementtank i 9 månader.

Alkoholhalt 13,5 %. Importör är Bristly Wine. Finns i beställningssortimentet, ett sexpack kostar 594 kronor vilket betyder 99 kronor per flaska.

Vin 5.
Jag störs initialt ganska svårt av stickig doft och smak, med alkoholgenomslag. Läder finns det gott om. H finner "lite bärig lukt", "mogen bismak" - det är ingen favorit. A tycker det är strävt och har "tjock, svullen smak", "barr". M, som bland annat noterar en mineralton, gör en ganska intressant sammanfattning: "Här har vi den nördige vinmakaren. Alla besticken ligger i ordning i lådan - det är ett ordnat vin!" Det är ingen tvekan om att det är välgjort, självmedvetet kaxigt och efter hand som det utvecklas i glaset blir det mer balanserat.
Det blir till slut P:s och M:s favorit i heatet och står till slut som segrare i kraft av flest andraplaceringar.

2009 Xavier. Poäng: 13 Placering i heatet: 1

Vinet är en mix av 65% Grenache, 20% Mourvèdre, 15% Syrah och 5% Carignan. Druvorna har hämtats från Dentelles de Montmirail. Årsproduktionen ligger på 100 000 flaskor. Xavier Vignon är en producent som fått en hel del uppmärksamhet på senare tid, inte minst för sin Ch9duP i ordinarie sortimentet. Xavier Côtes-du-Rhône i 2009 års tappning - 2008 gjordes det inte på grund av bristande druvkvalitet - har nyligen begåvats med 91 poäng av Parker.

12 månader i ståltankar och neutrala betongtankar. Innehåller svavel. Alkoholhalt 14,5 %. Importör är Vinovativa. Finns i beställningssortimentet och kostar 99 kronor.

Vin 6.
M kallar doften "camparikräkig" och "rävkiss" (till skillnad från "rävpiss" som är något helt annat och mycket mindre angenämt). Samtidigt finns här "portvinsmognad" och "amarone-port" och "bra sträva". Länge håller M detta främst för att det helt enkelt är så bra att dricka, men till slut blir det vin två som får förstaplatsen på grund av att det - som jag förstår det - är mer intressant och konsekvent utfört. A väljer också mellan vin 2 och 3 och fastnar till slut för detta - just på grund av fatbehandlingen och att vinet är "runt & gott". MSÄ - som ju är allergisk mot ek - finner det däremot "bittert". "Kirsch" har jag skrivit på mitt papper, vilket inte var vad jag förväntat mig. Jag - som ju vet vad det är i glaset - hade väntat mig en stramare, mer komplex historia. Det här ligger långt från årgång 2005, som jag gillade. 2007:an är en driven och strömlinjeformad skapelse, som jag är nära att ge min högsta poäng. Men i slutändan saknas den personlighet som skulle motivera detta.
A och H rankar detta högst och det blir en jämn fajt om topplaceringen.

2007 Guigal Côtes-du-Rhône. Poäng: 12 Placering i heatet: 2

Vinet behöver väl ingen närmre presentation, samtidigt som det är provningens mest aparta i meningen att det är från årgång 2007 - den aktuella årgången på Systembolaget - och att det lagrats 18 månader på fat. 2007 är. Importör är Vinunic. Priset håller sig stadigt på 99 kronor år från år.

Guigals hemsida uppger 50% Syrah, 40% Grenache och 10% Mourvèdre för årgång 2006. Det finns ingen anledning att tro att receptet för 2007 är annorlunda. Årsproduktionen ligger runt oerhörda 3 miljoner flaskor. Alkoholhalten är 14 % och vinet innehåller svavel. Det är imponerande att kunna hålla så pass bra kvalitet i ett vin som massproduceras.

Alla vinerna är varuprover. Tack alltså till importörerna för ert benägna bidrag till provningen!