Jancis Robinson är inte snäll. Först går ut ut med en dansk skalle: "It's wine is high in everything - acidity, tannins, colour, bitterness - but finess and charm". Hon fortsätter med ett knä i skrevet: "This gives it the double inconvenience of beeing unsuitable for early consumption and yet unworthy of maturation". Attacken avslutas med ett föraktfull spottloska: "The vine is not even particularly easy to grow".
Stackars Carignan. Möjligen går det, enligt Jancis att göra drickbart vin av druvan om skördeuttaget är extremt lågt och rankorna riktigt gamla. Jag har mig veterligen aldrig druckit något druvrent carignan-vin förut och kollade i Jancis Robinsons "Oxford Companion" för att lära mig något om druvan. Det var där misshandeln ägde rum. Vinet hamnade på mitt bord utifrån en nyfikenhet på Domaine Le Plans enklare viner. Jag hade en kort period när jag fascinerades av kraften i Domaine Le Plans viner men på senare tid har jag funnit husstilen lite tröttsam med för mycket av allt utom stil och elegans. När kvällsmaten bestod av en hamburgare från sibylla och pommes, och inget enda amerikanskt vin i gömmorna öppnade jag Domaine Le Plans 2007 GT-C. Jag vet inte inte om rankorna är tillräckligt gamla, 40 år, eller skördeuttaget tillräckligt lågt, 30 hl/ha för att göra Jancis god. Oavsett vilket så har vinet lagrats ett på på använda fat av fransk och amerikansk ek
GT-C ska utläsas Grand Terroir Carignan. Vinet är mycket mörkt rött och helt opakt. Doften ger
en rätt maffig frukt med plommon och svarta körsbär. Någonstans i bakgrunden anas en skvätt bourbon. Kan det vara den amerikanska eken ? Så här långt är det helt OK. Smaken är rätt fyllig med bra syra och kraftfull frukt. Visst är det lite syltvarning men svulstigheten gör att de 15% alkohol inte slår igenom. Funkar riktigt bra till min sibylla-burgare men inget vin jag känner något större behov av att dricka igen.
Kul tema! Friuli har många fantastiska producenter, men de bästa är tämligen dyra och vinerna svåra att få tag i, främst eftersom eliten har ett stort kultrykte. Alla toppkrogar i Italien har ofta bra utbud och här kan man hitta fina viner till anständiga priser. Edi Keber, Lis Neris, Víe di Romans, Miani, Borgo del Tiglo, Ronc di Vico, Le Due Terre och många andra är värda att leta efter. Men räkna med 250+ kr innan det verkligen svänger i glasen!
SvaraRaderaHej Kul att du gillar temat. Det kommer mera. Just svårigheten att få tag på viner från Friuli-Venezia-Giulia är ett av skälen till att jag gör den här grejen. I Italien är ju området högt aktat och även i England har man fått en del uppmärksamhet efter bra bevakning av Decanter. Håller med dig om att vinerna sällan är precis billiga men Edi Kebers Friulano och vita Collio-blandning är med 199 kr mycket rimligt prissatta på den svenska marknaden. Även Livio Felluga och Mario Schiopetto var mer än överkomliga så länge den fanns.
SvaraRaderaQuesto è stato l'ultimo Tocai Friulano maided da Edi Keber. Ora è solo maiking Collio: è un particolare del Tocai Friulano (Tocai Friulano s) + + Ribolla Gialla Malvasia.
SvaraRaderaIl vino è Favolosa e l'enologo è fantastico! Lui e la sua famiglia è fantastico e anche il vino è davvero, quello che diciamo, lo speculare del produttore. Il vino hanno un 2009 news: la bottiglia. Questo è un progetto da Edi Keber maided, Roberto Picech, Branko ,..... tutta la produzione poco. Essi decyde avere tutti la stessa bottiglia ed è una grande idea! Inoltre, nella Vespa Collio è Edi Keber idea con Josko Sirk (La Subida);
Il paese Collio è somethings diversa dalle altre terre in Italia .. è una miscela di cultura, identità, persona semplice ... si deve sentire ad essa! Io sono di Cormons, nel cuore del Collio e sono davvero pensare che il nostro oro è il vino, le persone e il paese. Qui ci sono tutti i piccoli produttori e solo il 3% sono grandi e internazionale .... quindi diciamo che
"LA DOLCE VITA" ricominciare da qui .... Sei il benvenuto!
Elena Orzán