Redan när jag gjorde munskänkarnas två-betygsprov i mars så lovade jag mig själv att bekanta mig närmre med 2006 Rocca Guicciarda Riserva, Barone Ricasolis snikvariant av Chianti Classico Riserva. Det har i och för sig slunkit ned en och annan flaska genom åren men det är inget som satt några djupare spår hos mig. Under provet lyckades jag placera vinet i Rhonedalen medan Finare Vinare tyckte det hörde hemma i Bordeaux. Visst var min gissning mer off men det är lite spännande hur olika man kan uppfatta samma vin. Helblinda provningar är intressanta. I mitt fall visade väl resultatet på vad man skulle kunna kalla en ojämn kunskapsprofil och det finns skäl att plugga in de klassiska områdena lite bättre.
Med facit i hand är det en baggis att placera Rocca Guicciarda i Toskana. Färgen är tydligt genomskinlig rubinröd. Doften har typiska körsbärsdrag och en deljordgubbar men också kryddor, kaffe och choklad. Jag tycker mig också hitta lite stalldoft. Väldigt trevlig och välbalanserad doft. Framförallt uppfattar jag fathanteringen som sansad och smakfull.
Smaken är frisk med typisk Chianti-syra. Körsbär i choklad, plommon och mer av de rostade faten. Mot slutet kommer det en liten bitterhet.
Det här gillar jag. Ett riktigt bra matvin, gott till såväl en Biff Stroganoff som en bit brie, men också rätt trevligt på egen hand. Trevligt men på intet sätt fjäskigt eller inställsamt. Min bästa Chiantiupplevelse på länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar