tisdag 5 maj 2009

Olja, bröd, vin

Det var ju det här med olivoljan också, den från Istrien. Medan Esping och jag satt vid Rojacs bord och drack hans viner, hällde vår värd upp lite av gårdens olja att doppa brödet i. Den var sällsynt god, oerhört smakrik och pepprig. Tyvärr fanns det inte möjlighet att få med sig några flaskor och kanske hade vi - med tanke på tillståndet vi var i när taxin kom för att ta oss ner för berget - slarvat bort dem på vägen hem. Men tanken på att lägga beslag på bra olivolja ville inte lämna oss.

Vi gick på jakt i gränderna i den lilla kuststaden Piran. Det var lördag och affärerna hade hunnit stänga. Vi gick in på en liten vinstuga för att fråga om råd. Det visade sig att ställets patriark hade lite olja på lager. Han bad oss vänta och stack iväg. Vi beställde varsin deciliter malvasia - inte alls oäven - ur tunnan på disken och hängde kvar. Till slut kom farbrorn tillbaka med en 1 1/2-liters petflaska fylld med olja, grumlig av kylan i hans förråd. Han visade oss till skjulet bakom baren, där nästa flaska sakta höll på att fyllas ur en stor tunna. "Bra olja, min egen", sa han. "19 Euro var blir det."

Piran

Senare, på kvällen, var jag tillbaka i vinstugan. Malvasian var fortfarande kylig och lättdrucken, stämningen i den nu trånga lilla lokalen hög. Den gamle kom dansande in genom dörren och fram till disken, som bemannades av hans dotter. Han kastade några sedlar till henne, skrattade och sa något som jag uppfattade syftade på hans lyckade oljeaffärer (men dottern menade att han varit på casinot i Portoroz och vunnit på rouletten). Nå, kanske hade han lyckats förmera oljeintäkterna ytterligare. Natten rullade vidare med dans och gamman, och jag hoppades a) att den sprängfyllda pet-flaskan skulle överleva flygresan till Norden och b) att oljan skulle vara värd besväret.

Det var den. Nästan i klass med Rojacs, dessutom dubbelt så dryg som den gängse olja jag handlar på Coop eftersom den är så smakrik. Allra bäst är den kanske just till att doppa ett ljust, saftigt lantbröd med knaprig skorpa i. Och det var också så vi njöt den hos Esping när vi sågs i påskas. Jag skrev om vinerna, grytan och ostarna, men utan brödet och oljan till hade inte upplevelsen varit komplett.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar