2005 Domaine Santa Duc Cuvée Tradition

Häromveckan befann jag mig av en slump på ett systembolag i en närbelägen stad. Jag stod och kollade i nyhetshyllan när min uppmärksamhet riktades mot en nyanländ kund. En äldre man, med koleriskt utseende rörde sig mödosamt men målmedvetet genom lokalen. Mannen var elegant klädd i en utstyrsel som förde tankarna till engelsk landsbygdsadel. Elegansen till trots lyckades han ändå se lite schavig ut. Ansiktsfärgen talade om en vurm för så väl jästa som destillerade drycker och kroppshyddan fick mig att tänka på några rader ur Hagdahls "Kokkonsten"

"Kärleken för bordets nöjen - gourmandise - är en

passion, som sällan utvecklar sig förrän man blir

fyrtio år. Det är den sista som öfvergiver oss,

den som slutligen tröstar oss öfver förlusten af alla de

öfriga."

Några steg bakom mannen följde en kvinna, troligen hustrun. Hon såg ut som om övergivits även av gourmandisen.

Nåväl, mannen vände sig till en dam ur personalen, uppgav sitt namn, talade om vad han beställt och undrade om flaskorna kommit. Damen försvann ut på lagret och kom tillbaka med några buteljer i en rullvagn. Hon sa "Näe, nårra sånna va darr ente. Dom här hitter gigånn-dass."

Mannens ansikts färg antog den av en ung Blaer Zweigelt, han korrigerade damens uttal och sa att det där var hans flaskor men att han beställt bara tre och inte fyra. Jag fick en plötslig lust att bli delaktig och intervenerade med en fråga om jag möjligtvis kunde få köpa den fjärde flaskan vilket visade sig gå bra.

I kväll korkade jag så upp flaskan ifråga, en 2005 Cuvée Tradition från Domaine Santa Duc i Gigondas. Min erfarenhet av Gigondas sträcker sig inte längre än till vardagsviner köpta i danska snabbköp. Årgång 2005 anses ju av experter vara en extremt bra årgång runt om i europa och Rhone är inget undantag. Cuvée Tradition har fått mycket beröm i pressen så min nyfikenhet var väckt och förhoppningarna höga.

Här kan man tala om ett riktigt maffigt tungviktsvin. Färgen är mycket mörk, ogenomskinlig i en blåröd nyans. Doften är mäktig när den slår emot en ur karaffen med inslag av mörka bär, mustiga kryddor och ek. Helt ljuvlig.Smaken är fyllig och lång. Mina associationer drar iväg till nystyckat kött, rök, riktigt mogna solvarma bär och kryddbutik. Vinet känns både raffinerat och rustikt på samma gång. Elegant men samtidigt oborstat och tufft. Intensitet och kraft som hos en god amarone men kärvare. Det är idag lite i strävaste laget, vinner säkert på lagring men samtidigt fantastiskt gott redan nu.

Jag är tacksam över att slumpen förde mig till denna riktigt häftiga upplevelse.