La Gascogne par Alain Brumont Gros Manseng-Sauvignon

Besök i lärdomsstaden och söndagmiddag i glada vänners lag, med god mat och gott vin. Vi serverades vinkokta musslor, samt en ljummen sallad med bulgur, kyckling och getost till huvudrätt. Till detta ett vin som undertecknad alltsom oftast noterar i Systemets hyllor med tanken: "Det där är ju förbannat gott, det var länge sen jag drack det, det borde jag verkligen köpa några flaskor av." Men sedan går jag förbi det och inhandlar något annat, någon tillfällig nyhet som skrivits upp av landets vinskribenter.

Nr 2882 - La Gascogne par Alain Brumont Gros Manseng-Sauvignon - kom väl för ett par tre år sedan och förgyllde då en och annan sommarmiddag på verandan. Säkert åt vi fisk och till det kanske en rödbetssallad. Vinet med sin distinkta, fruktiga och lite bittra smak klarar av att matcha ganska smakrika rätter, utmärkt även till skaldjur och kycklingrätter visade det sig nu. Det är omsorgsfullt välkomponerat, personligt och generöst.

Vinet får ett överdådigt omnämnande av Aftonbladets vinskribenter. Det är på intet vis oförtjänt, med tanke på pris och användbarhet. Alain Brumont har ett grundmurat gott rykte hos vinkritikerna och tycks ha något av kultstatus. Bondsonen som gick sina egna vägar och skapar succéer som Château Montus och Château Bouscassé, och allt det där. Jag minns en gåsamiddag för länge sedan - i Restaurang Brogatans källare - då La Gascogne par Alain Brumont tannat merlot gjorde den feta fågeln sällskap nerför matstrupen. Det var ett enkelt, billigt och robust vin som blev en återkommande gäst i hemmet ett tag framöver efter det.

Men åter till middagsbordet. Efterrätten, en smarrig chokladkaka med valnötter, kiwi och vispgrädde, beledsagades av värdinnans favorit: den sydafrikanska gräddlikören Amarula. Den bärande ingrediensen är "den mystiska" marula-frukten vilken, enligt flaskans information, aldrig odlats utan enbart förekommer i vilt tillstånd. I detta vilda tillstånd är frukten - förutom av likörälskare - högt värderad av elefanten, som med sin långa snabel lätt kan snappa åt sig läckerheten från trädens grenar. Smaken vagt påminnande om krusbär, mild och försiktig tillsammans med den smeksamma likören. En föraning om savannens frihet och milda vindar svepte genom rummet.